Ojojoj, where to begin?!
Morgonen/natten jag trodde skulle bli väldigt lugn och sansad blev vääääldigt stressig då mitt bagage till en början vägde för 1,4 kg för mycket. GAAAAAH!! tänkte jag då, då väskan vad inlindad med 2 remmar så det knappt gick att öppna den. Men med lite list lyckades jag ta ur några tröjor, gav dem till Kiki och sa" dem här kan jag leva utan!" När den väskan väl var incheckad kom nästa problem: handbagaget vägde typ 5 kg för mycket(!)..eh whaaat?! Då började Kiki gå igenom min väska och sa beslutsamt" dem är e ju bara onödiga" och började väldigt bestämt riva ut både det ena och det andra. Vi vägde igen men .. nej. Alldeles för tungt. då sa jag " skitsamma dem kollar nog inte vikten". Och yeeess det va inga problem alls för det var Ingen som vägde väskorna! Så den där Marabou-chokladen som vi plockade ur kunde ha varit här nu. buhuuu!
Tredje och sista problemet var den förbannat långa kön till säkerhetskontrollen. Helt insane! Jag såg inte ens kön för det va så sjukt mycket folk. Gaaaalet.
Nu i efterhand kan jag tycka att stressen var bra för jag hann knappt tänka när jag sa hejdå till min älskling. Och tur var väl som sagt det för annars hade många tårar runnit nerför kinderna. Men jag hade en stor klump i halsen ett tag efteråt då jag insåg att det dröjer ett tag till vi ses igen. Det var riktigt jobbigt.. usch.
Sedan gick allt som på räls.
Jag anlände till flygplatsen och fick endast vänta 10 minuter sedan kom dem!
Dem är omhändertagande,trevliga och mycket lätta att socialisera sig med, vilket jag tycker är otroligt skönt.
Hilary och jag har pratat en hel del och det känns som om vi kommer komma väldigt bra överens.
Hela dagen blir för mycket att skriva om men jag kan iallafall säga att större delen av dagen spenderade vi på en familje-dag i en närliggande by.Det var kul att se pojkarna ha roligt och spännande att bli lite introducerad till det nya engelska lantlivet. Mindre kul är väl kanske Lucas trotsålder då han praktiskt taget gnäller om det mesta ifall han inte får som han vill. Men det går inte att låta bli att tycka att han fortfarande är såå söt. Han har ganska nyligen lärt sig prata men sluddrar en del vilket gör det svårt mig ibland men ack så bedårande!
Vi lekte lite förut han och jag med hans favorit superhero "Kandoman" och jag tror att jag redan har fått några väldigt bra poäng där. Sebastian och jag har kommit bra överens också tycker jag med tanke på att det är första dagen. Så detta ska nog gå galant!
Nu är jag totalt utmattad efter att ha varit uppe sedan halv 2 inatt så nu säger jag goodnight.
And sleep tight =)
Jag saknar och tänker på er där hemma.
Massor med Kärlek till er.
1 kommentarer
Mamma o Pappa
03 Sep 2013 20:12
Så glada vi blir när det verkar som att allt är bra.
Kommentera